Sveriges utsläpp

En sammanställning av

DE STÖRSTA UTSLÄPPEN KOMMER INTE FRÅN FOSSILA BRÄNSLEN, UTAN FRÅN BIOBRÄNSLEN.

Hur ser siffrorna ut egentligen?

Den vanliga uppfattningen är att Sveriges utsläpp av växthusgaser går ner. Men utsläppen från biobränslen har ökat lavinartat de senaste åren. I Sverige är de idag större än de fossila utsläppen. Om vi lägger de biogena utsläppen (53 Mton) till de fossila (47,9Mton) så ligger Sveriges årliga utsläpp av växthusgaser inrikes på mer än 100 miljoner ton, en högre nivå än 1990 då de sammanlagda utsläppen var dryga 94 miljoner ton.

Anledningen till det är en medveten satsning på biobränslen från statligt håll genom exempelvis skattelättnader, investeringsstöd, kreditgarantier och den så kallade “reduktionsplikten” som innebär att oljebolagen måste tillsätta biobränslen till bensin och diesel.

Källa

KOL, FOSSIL OCH BIO

Sveriges totala utsläpp genom åren

Varje år publiceras statistik om utsläpp och upptag av växthusgaser i Sverige. Statistiken för det föregående året släpps varje år i november/december. Syftet är att för att kunna följa upp klimatmål och för att rapportera till bl.a. FN:s Klimatkonvention, Kyotoprotokollet och EU:s regelverk.

Visa

Fossil + Biogen CO2

Fossil CO2

Biogen CO2

Swipa höger för att se utveckling

Titta, utsläppen är på ungefär samma nivå som 1990

En synvilla

I grafen ovan kan du se summan av både biogena och fossila utsläpp. Om man tittar enbart på de fossila utsläppen så har de sänkts sedan 1990. Räknar man bara fossila utsläpp ser de totala utsläppen ut att ha gått ned. Men om du lägger till biogena utsläpp så ser du att de utsläppen “ätit upp” de fossila utsläppsminskningarna och att de totala utsläppen ligger på samma nivå som 1990.

Målen räcker inte

Anledningen till att det har blivit såhär är dåligt satta mål. Vi har minskningsmål bara för de fossila utsläppen. När fossila utsläpps ersätts med biogena räknas dessa av mot kolinlagringen i marken, och vips så har utsläppen försvunnit, på pappret. Men inte från atmosfären. Detta är nackdelen när politiker pratar om “netto-noll mål”, då handlar det mindre om att minska utsläppen och mer att gömma dem i kluriga modeller.

2022

2023

2024

2023

KOL, FOSSIL OCH BIO

Fossilbränsle vs biobränsle

Fossil CO2

Markanvändning (via LULUCF)

Ett kollager är kol som har lagrats i växter i marken och i haven. Norra skogsbältet har lagrat kol sedan istiden, här finns mer kol lagrat än i alla tropiska regnskogar tillsammans. När skog och mark aktivt binder in kol kallas det kolsänka. Att låta skog och mark agera kolsänka är den enda beprövade metoden för att binda stora mängder kol. Ju större nettosänka vi har, desto mer koldioxid suger vi upp från atmosfären.

I Sverige sätter vi ett vilseledande noll-scenario som innebär en massa avverkning och utsläpp från kollagren. Det så kallade “netto noll-målet”. Hade vi utgått från det riktiga noll-scenariot, det vill säga att vi inte gör någon åverkan, hade kollagret och kolsänkan varit ofantligt mycket större.

Källa

Fotnot: LULUCF betyder Land Use, Land Use Change and Forestry och ingår i klimatrapporteringen. Mer om det går att läsa här.

2023

BIOGENA UTSLÄPP

Vad är biobränsle?

Biobränslen är bränsle från skog och mark, exempelvis träd, grenar, grödor och slaktavfall, till skillnad från fossila bränslen som extraheras från underjorden, exploateras våra biobränslen från jordytan. Det handlar om svinn från industri och hushåll, som gammal matolja från restauranger, avloppsslam, slaktrester osv. Det handlar också till stor del om att aktivt skövla/bränna upp vegetabiliska oljor (t.ex. Palmolja eller raps) och till stor del om att skövla mer skog.

Källa

Användning av biobränslen per bränslekategori (GWh). Data kommer från Energimyndigheten.

Data endast tillgänglig mellan 2005-2020

Källa

Varför rapporteras de inte?

De största utsläppen syns inte i den officiella statistiken

Enligt Naturvårdsverket har utsläppen av växthusgaser minskat med 33 procent sedan referensåret 1990. Men i den statistiken räknas inte biobränslen, eftersom det i samband med tillväxten klassas som koldioxidneutralt. Räknar vi alla utsläpp har istället de biogena utsläppen ökat, från drygt 12 till över 47 miljoner ton.
Sveriges utsläpp av koldioxid var större 2019 än 2015, om man räknar med biobränslen. De utsläppen har stigit med 30% på bara några år.

Biogen koldioxid sägs ingå i det “naturliga kolkretsloppet”. Tanken är att eftersom ny växtlighet binder koldioxid som släpps ut genom förbränning av bioenergi så blir det ett nollsummespel och koldioxidneutralt. De biogena utsläppen räknas istället av mot Sveriges kolsänka. Det vi glömmer bort när vi klassar biogena utsläpp som klimatneutrala är att vi redan har stora fossila utsläpp också och att vår atmosfär är till på bristningsgränsen full med koldioxid. Den koldioxiden behöver också bindas av växtlighet, men så länge vi släpper ut koldioxid, oavsett ursprung, i den takt vi gör idag så fylls atmosfären på och halterna minskar inte. Vad gäller de importerade flytande drivmedel som till mer än 80% fyller reduktionsplikten med biobränslen: där bokförs markkolsförlusterna på ursprungslandet och dina utsläpp från avgasröret sätts till noll (Endast de utsläpp som skedde i raffinaderiet när bränslet omvandlades räknas).

Källa

En skog brinner. Från skogen är det två pilar som leder till två olika högar. Den ena högen står det "0 utsläpp" på, och består av två papper. Den andra högen är jättehög och där står det LULUCF. Illustration: Tova Jertfelt

Vissa utsläpp, som till exempel kalhyggen, räknas inte till utsläppen i dag utan räknas in på LULUCF-sektorn (Land Use, Land Use Change and Forestry) vilket kan bli missvisande. Illustration: Tova Jertfelt

Källa

Utsläpp från biobränslen är de utsläpp som ökar mest

Men är inte biobränslen bra för klimatet?

Att övergå till biobränsle som klimatåtgärd förutsätter att det skulle vara klimatneutralt, vilket det inte är. Det förutsätter också att Sverige har ett överflöd av skogsbiomassa, vilket vi inte har. Skogen räcker inte för att ersätta fossila bränslen, om man inte avskogar enorma arealer, och det utarmar våra ekosystem på ett sätt som är omöjligt att återställa.

EU har kritiserat Sverige för det intensiva skogsbruket. Kalhyggesbruk är fortfarande den vanligaste metoden - det frigör enorma mängder växthusgaser i sig och ungefär 80 procent av skogen vi skövlar går till kortlivade produkter eller biodrivmedel som med sin korta omloppstid hamnar i atmosfären igen inom ca 2 år.

En illustration av ett kalhygge, ett ensamt träd kring massa avhuggna träd. Illustration: Tova Jertfelt

Det land som står för den största delen av Europas skogsavverkningar är Sverige – 27 procent av all avverkning görs här. Och fort har det gått. Den avverkade ytan med skog i Sverige har ökat med 36 procent de senaste nästan 20 åren. Illustration: Tova Jertfelt

Att mer skog får stå kvar och binda kolet i marken, räddar klimatet.

Men skogen växer väl upp igen och binder kolet?

Det stämmer delvis, men det tar för lång tid. vi har inte tid att vänta 100 år på att ett nytt träd ska växa upp och kompensera för det vi förbrände. Bara att kompensera för själva hyggets utsläpp tar decennier.

Vi måste sluta elda saker för energi och satsa på riktiga lösningar som minskar utsläppen, som vind och solenergi. Vi behöver en systemomställning för hur vi lever, hur vi äter, hur vi reser. Hela transportsystemet måste bli klimatsmartare, elektrifiering är nödvändigt och industrier och jordbruk måste vara energisnålare. Restprodukter måste minska - vi kan inte fortsätta producera och slösa i överflöd.

Källa

Illustration: Tova Jertfelt

Källa