Visste du att
Utsläppen inte har minskat sedan 1990.
Hälften av växthusgasutsläppen inte kommuniceras.
Utsläpp från biobränslen har mångdubblats de senaste åren.
Skogen binder kol mer effektivt när den inte eldas upp.
De största utsläppen kommer inte från fossila bränslen, utan från biobränslen.
Hur ser siffrorna ut egentligen?
Den vanliga uppfattningen är att Sveriges utsläpp av växthusgaser går ner. Men utsläppen från biobränslen har ökat kraftigt de senaste åren. I Sverige är de i dag större än de fossila utsläppen. Om vi lägger de biogena utsläppen (53 Mton) till de fossila (47,9 Mton) så ligger Sveriges årliga utsläpp av växthusgaser inrikes på mer än 100 miljoner ton, en högre nivå än 1990 då de sammanlagda utsläppen var drygt 94 miljoner ton.
Anledningen till det är en medveten satsning på biobränslen från statligt håll genom exempelvis skattelättnader, investeringsstöd, kreditgarantier och den så kallade reduktionsplikten, som innebär att oljebolagen måste tillsätta biobränslen till bensin och diesel.
Sveriges totala utsläpp genom åren
Varje år publiceras statistik om utsläpp och upptag av växthusgaser i Sverige. Statistiken för det föregående året släpps varje år i november eller december. Syftet är att kunna följa upp klimatmål och att rapportera till bland annat FN:s klimatkonvention, Kyotoprotokollet och EU:s regelverk.
Om man tittar enbart på de fossila utsläppen så har de sänkts sedan 1990. Räknar man bara fossila utsläpp ser de totala utsläppen ut att ha gått ner. Men om man lägger till biogena utsläpp ser man att de utsläppen har ätit upp de fossila utsläppsminskningarna och att de totala utsläppen ligger på ungefär samma nivå som 1990.
En synvilla i statistiken
I statistiken framstår det som att utsläppen minskar, men det beror på hur utsläppen räknas. Vi har minskningsmål bara för de fossila utsläppen. När fossila utsläpp ersätts med biogena räknas dessa av mot kolinlagringen i marken, och på pappret ser utsläppen därmed ut att försvinna. Men de försvinner inte från atmosfären.
Det här är en central invändning mot hur netto-nollmål ofta kommuniceras. Fokus hamnar då inte alltid på att minska de faktiska utsläppen, utan på hur utsläpp och upptag bokförs i olika delar av klimatrapporteringen.
Fossilbränsle vs biobränsle
Ett kollager är kol som har lagrats i växter, i marken och i haven. Norra skogsbältet har lagrat kol sedan istiden, och här finns mycket stora mängder kol bundet. När skog och mark aktivt binder in kol kallas det kolsänka. Att låta skog och mark agera kolsänka är den enda beprövade metoden för att binda stora mängder kol. Ju större nettosänka vi har, desto mer koldioxid tas upp från atmosfären.
I Sverige används samtidigt ett nollscenario som innebär omfattande avverkning och utsläpp från kollagren inom ramen för netto-noll-målet. Hade utgångspunkten i stället varit ett verkligt nollscenario, det vill säga att ingen åverkan sker, hade kollagret och kolsänkan varit betydligt större.
Vad är biobränsle?
Biobränslen är bränsle från skog och mark, exempelvis träd, grenar, grödor och slaktavfall. Till skillnad från fossila bränslen som utvinns ur underjorden hämtas biobränslen från jordytan. Det kan handla om restprodukter från industri och hushåll, som gammal matolja från restauranger, avloppsslam och slaktrester.
Det handlar också om vegetabiliska oljor, till exempel palmolja eller raps, och i stor utsträckning om ökad användning av skogsråvara. Användningen av biobränslen har vuxit kraftigt under de senaste åren, vilket har gjort frågan allt viktigare i diskussionen om Sveriges faktiska utsläpp.
Varför rapporteras de inte?
De största utsläppen syns inte fullt ut i den officiella statistiken. Enligt Naturvårdsverket har utsläppen av växthusgaser minskat med 33 procent sedan referensåret 1990. Men i den statistiken räknas inte biobränslen, eftersom de i samband med tillväxt klassas som koldioxidneutrala. Räknar man alla utsläpp har i stället de biogena utsläppen ökat, från drygt 12 till över 47 miljoner ton.
Sveriges utsläpp av koldioxid var större 2019 än 2015, om man räknar med biobränslen. De utsläppen steg med omkring 30 procent på bara några år.
Biogen koldioxid sägs ingå i det naturliga kolkretsloppet. Tanken är att ny växtlighet ska binda den koldioxid som släpps ut genom förbränning av bioenergi, vilket gör att det beskrivs som ett nollsummespel. De biogena utsläppen räknas därför ofta av mot Sveriges kolsänka. Men det som ofta glöms bort är att vi redan har stora fossila utsläpp och att atmosfären redan innehåller mycket koldioxid. Så länge vi fortsätter att släppa ut koldioxid, oavsett ursprung, i den takt som sker i dag så fylls atmosfären på och halterna minskar inte.
Vad gäller importerade flytande drivmedel som till stor del används för att uppfylla reduktionsplikten, bokförs markkolsförlusterna i ursprungslandet medan utsläppen från avgasröret sätts till noll. Endast de utsläpp som uppstod i raffinaderiet när bränslet omvandlades räknas då in.
Utsläpp från biobränslen ökar mest
Vissa utsläpp, som till exempel kalhyggen, räknas inte till utsläppen i den vanliga statistiken utan förs i stället till LULUCF-sektorn. Det kan göra helhetsbilden missvisande, eftersom stora utsläpp då hamnar utanför den del av statistiken som oftast lyfts fram i debatten.
Det är också därför frågan om biogena utsläpp blivit så central. När utsläppen från biobränslen ökar snabbt samtidigt som de fossila utsläppen minskar långsammare än väntat, blir skillnaden mellan officiell statistik och faktisk påverkan på atmosfären viktig att förstå.
Men är inte biobränslen bra för klimatet?
Att övergå till biobränsle som klimatåtgärd förutsätter att det skulle vara klimatneutralt, vilket den här sammanställningen ifrågasätter. Det förutsätter också att Sverige har ett överflöd av skogsbiomassa, vilket inte är självklart. Skogen räcker inte för att ersätta fossila bränslen utan konsekvenser, om inte mycket stora arealer avverkas, och det påverkar ekosystemen på ett sätt som kan vara svårt att återställa.
Det har också riktats kritik mot det intensiva skogsbruket i Sverige. Kalhyggesbruk är fortfarande den vanligaste metoden, och det frigör stora mängder växthusgaser. En stor del av den avverkade skogen går dessutom till kortlivade produkter eller biodrivmedel som med kort omloppstid åter hamnar i atmosfären inom relativt få år.
Men skogen växer väl upp igen och binder kolet?
Det stämmer delvis, men det tar lång tid. Ett nytt träd behöver många decennier för att växa upp och binda den mängd kol som frigjorts när biomassa har bränts eller när marken har påverkats av avverkning. Bara att kompensera för själva hyggets utsläpp kan ta mycket lång tid.
Det innebär att tidsaspekten är avgörande. Även om skogen på sikt kan binda nytt kol, sker utsläppet nu medan återbindningen sker långt senare. I klimatfrågan spelar just den tidsskillnaden stor roll.
Skogens roll i klimatarbetet
Att mer skog får stå kvar och binda kol i marken lyfts fram som en viktig klimatfaktor. Skogar och mark fungerar som kollager och kolsänkor, och deras förmåga att lagra kol påverkas direkt av hur marken används.
Samtidigt kräver minskade utsläpp fler åtgärder än förändrad markanvändning. Energisystem, transporter, industri och jordbruk behöver ställas om. Elektrifiering, energieffektivisering och minskad resursförbrukning är några av de lösningar som ofta förs fram i diskussionen om hur utsläppen kan minska på riktigt.
En mer komplett bild av utsläppen
Fossila utsläpp har minskat sedan 1990, men de biogena utsläppen har samtidigt ökat kraftigt. Därför menar många att den officiella statistiken inte alltid ger hela bilden.
Samtidigt är skogens roll central, både som råvara och som kolsänka. Hur utsläpp bokförs, hur mark används och hur energisystemet ställs om påverkar tillsammans Sveriges verkliga klimatavtryck.
Saker folk inte vet:
— Arvid Hallén 🌻 🦆 🍁 🌪️⚡ (@hallen_a) December 16, 2025
Sverige har redan nått Net Zero.
"Utsläppen inom Sveriges gränser uppgick 2024 till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
...
Nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark redovisas separat och var 54,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024". pic.twitter.com/gy7vokIJfV